En slags sjukdom kan man närmast kalla min abstinens efter att få se baseball (jag vägrar använda det försvenskade ordet baseboll!) på tv igen. Även om förra säsongen inte var någon höjdare för ”mitt” lag New York Yankees så njöt jag att efter en dag på kontoret komma hem och slå på teven och knappa in på Com Hems digital-tv-kanal 110. Där finns den ESPN-ägda kanalen NASN (North American Sports Network) som i helgen byter namn till ESPN America. Det gick alltid en match och oavsett om det var en livematch eller eftersänd sådan så njöt jag lika mycket av pitcherns 95 mph fastball inom strikezonen och *smack* in i catcherns handske. Njutning på hög nivå!
Jag har alltid klassat fotboll som min favoritsport men ju mer mitt engagemang för Djurgården växt ju mer har min frustration av att inte kunna njuta fullt ut av en match växt. Till slut är man ett med laget och tolerar inga misstag. Det är en ohållbar situation och därför har jag alltmer börjat gå tillbaka till hockeyn och nu när Djurgården har något att spela för (dvs att stanna kvar i Elitserien) så pallar jag med att se den 47:e omgången.
Dock måste jag ranka baseball som min favoritsport just nu för tillfället. Att se en match på plats i USA i somras var som om man skulle förlora oskulden med Scarlett Johansson, dvs alldeles underbart och overkligt på samma gång. Vi såg Los Angeles Dodgers mot Philadelphia Phillies tillsammans med 50.000 andra åskådare och Dodgers vände 0-2 till 3-2 mot de blivande World Series-mästarna. Det var länge sedan jag kramade så många människor, det är tydligen kutym att krama alla på sin läktarsektion efter en seger!
I april börjar äntligen ligan, MLS. Det börjar en försäsongsturnering i februari och jag har redan köpt en prenumeration på MLS.TV så att jag kan se matcherna på datorn. $15, som hittat! Hela säsongen år 2009 kommer nog cirka 1000-1500 kronor, men då får man se varje match också! Jag längtar, ooooh!
En kommentar